Kategori
Uncategorized

Kjo është arsyeja pse Trump dëshiron Grenlandën – dhe ndoshta ai do ta arrijë atë

Interesi i Trump për Grenlandën mund të jetë përgatitja për të “lëshuar” Evropën për të siguruar Atlantikun e Veriut dhe burimet e tij. Prandaj, kriza e Grenlandës është gjithashtu një krizë evropiane.

Regina Svedberg Ågren

Kur kryeministrja e Danimarkëa, Mette Frederiksen kishte përfunduar bisedën e saj 45-minutëshe me Presidentin Donald Trump, ajo tha se biseda kishte qenë “e drejtpërdrejtë” dhe se Trump nuk e kishte hequr dorë nga ideja për të marrë nën kontroll Grenlandën. Por sipas Financial Times, biseda ishte e zjarrtë dhe konfrontuese. Ja ku jemi sot.

Qeveria daneze ka premtuar të rrisë fondet ushtarake për Grenlandën me 15 miliardë korona daneze, diçka që Donald Trump e minimizoi në një intervistë me BBC dhe e quajti “dy ekipe qensh”.

Por kur ministri i jashtëm danez, Lars Lökke Rasmusen, foli me kolegun e tij amerikan, Marco Rubio, Grenlanda dhe Arktiku nuk ishin në rendin e ditës. Kjo do të merrej në një kohë tjetër, diçka që Lökke e interpretoi si pozitive .Trump dhe Grenlandë

Kriza për Europën

Ndoshta mund të thuash se Danimarka po kalon krizën e saj më të madhe territoriale që nga Paqja e Roskilde në 1658, kur humbi pjesë të mëdha të asaj që ishte Danimarka e atëhershme ndaj Suedisë. Por të thuash se kjo është një krizë vetëm për Danimarkën dhe Grenlandën është të nënvlerësosh dimensionin evropian.

Këmbëngulja e Trump për Grenlandën mund të tregojë se administrata aktuale amerikane ka në plan të “lëshojë” Evropën, një ide që ai e ka transmetuar më parë.

Duke fituar kontrollin mbi Grenlandën, ju gjithashtu siguroni kontrollin tuaj mbi Atlantikun e Veriut dhe Arktikun, të cilat janë bërë gjithnjë e më të rëndësishme për sa i përket burimeve natyrore, rrugëve tregtare dhe politikës së sigurisë.

Ndikimi i SHBA-së në Grenlandë sot varet nga shteti i BE-së, Danimarka, e cila kontrollon politikën e jashtme dhe të sigurisë në ishull.

Pavarësia një mundësi amerikane

Këtu shfaqet dëshira e Grenlandës për pavarësi. Nëse Grenlanda bëhet e pavarur, pushteti mbi politikën e jashtme dhe të sigurisë është në duart e tyre. Revista Economist, për shembull, beson se Shtetet e Bashkuara mund të tregojnë disa avantazhe ekonomike për 57,000 grenlandezët në rast të blerjes së ishullit, në vend që të jenë kërcënuese agresive.

Jemi një javë në katër vitet e Trump si president. Shumë vëzhgues pretendojnë se ai është serioz për Grenlandën dhe se një konfrontim do të vijë herët a vonë.

Tani ka të bëjë me atë se çfarë dhe si i thonë gjërat BE-ja dhe Evropa – sa të qarta dhe të bashkuara janë ato.

Politika e jashtme ka të bëjë shumë me sinjale, ndërsa politika e jashtme shpesh është po aq politikë e brendshme

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-vill-trump-ha-gronland-och-kanske-far-det

Därför vill Trump ha Grönland – och kanske får det

ANALYS · Trumps intresse för Grönland kan handla om att man förbereder sig för att ”släppa” Europa för att säkra Nordatlanten och dess tillgångar. Därför är Grönlandskrisen också en europeisk kris.

När Mette Frederiksen hade avslutat sitt 45 minuter långa samtal med president Donald Trump sade hon att samtalet hade varit ”rättframt” och att Trump inte släppt tanken på att ta över Grönland. Men enligt tidningen Financial Times var samtalet både eldfängt och konfrontativt. Det är där vi är i dag.
Danska regeringen har lovat att höja de militära anslagen till Grönland med 15 miljarder danska kronor, något som Donald Trump spelat ned i en intervju med BBC och kallat för ”två hundspann”. Men när den danske utrikesministern, Lars Lökke Rasmusen, talade med sin amerikanske kollega, Marco Rubio, stod inte Grönland och Arktis på agendan. Det skulle man ta vid ett annat tillfälle, något Lökke tolkade som positivt.

Kris för Europa
Man kanske kan säga att Danmark genomgår sin största territoriella kris sedan freden i Roskilde 1658 när man förlorade stora delar av det som då var Danmark till Sverige. Men att säga att det här är en kris enbart för Danmark och Grönland är att underskatta den europeiska dimensionen.
Att Trump framhärdar med Grönland kan tyda på att den nuvarande amerikanska administrationen planerar att ”släppa” Europa, en tanke som han luftat tidigare. Genom att få kontroll över Grönland säkrar man även sin kontroll över Nordatlanten och Arktis som blivit allt viktigare när det gäller naturtillgångar, handelsvägar och säkerhetspolitik. USA:s inflytande på Grönland i dag är beroende av EU-landet Danmark som styr över utrikes- och säkerhetspolitiken på ön.
Självständighet en amerikansk möjlighet
Det är här som den grönländska önskan om självständighet kommer in. Om Grönland blir självständigt ligger makten över utrikes- och säkerhetspolitiken i deras händer. Tidningen Economist menar till exempel att USA skulle kunna peka på flera ekonomiska fördelar för de 57 000 grönländarna vid ett köp av ön, istället för att vara hotfullt aggressiv.
Vi är en vecka in i Trumps fyra år som president. Många bedömare hävdar att han menar allvar med Grönland och att en konfrontation kommer förr eller senare. Nu handlar det om vad, och hur, EU och Europa säger saker – hur tydliga och enade man är. Utrikespolitik handlar mycket om signaler samtidigt som utrikespolitik ofta är lika mycket inrikespolitik.

Lini një koment