Kategori
Uncategorized

EXPRESSEN -Jo: Suedia nuk do ta legalizojë kanabisin .

Nga ANNA DAHLBERG

Kështu e përmbledh gazeta rishikimin e saj në një postim në Twitter: “Iniciativa e Kanabisit të Kalifornisë iu shit votuesve me premtimin se tregu legal do të gjymtonte atë të paligjshëm.

Në vend të kësaj, rishikimi i LA Times tregon se ligji shkaktoi një valë kanabisi të paligjshëm në një shkallë që Kalifornia nuk ka parë kurrë më parë.

Nisma e kanabisit në Kaliforni i shiti votuesit me premtimin se një treg ligjor do të gjymtonte tregtinë e jashtëligjshme të drogës.

Nisma e kanabisit në Kaliforni i shiti votuesit me premtimin se një treg ligjor do të gjymtonte tregtinë e jashtëligjshme të drogës. Në vend të kësaj, një hetim i Times zbulon se ligji shkaktoi një rritje të kanabisit të paligjshëm në një shkallë që Kalifornia nuk ka parë kurrë më parë. –https://www.latimes.com/california/story/2022-09-08/reality-of-legal-weed-in-california-illegal-grows-deaths

Edhe në Nju Jork, ata kanë humbur kontrollin e zhvillimit pasi legalizuan përdorimin e marijuanës nga të rriturit një vit më parë.

Tregu i zi po lulëzon dhe kanabisi ilegal tani shitet pak a shumë hapur në rrugë dhe në restorante dhe dyqane.

As në shtetet liberale të drogës si Oregon dhe Kolorado nuk kanë arritur të heqin qafe tregun e zi.

Një nga problemet duket se është ulur dënimi për trajtimin edhe të kanabisit të paligjshëm në lidhje me legalizimin.

Kështu, rreziqet në tregun e zi janë ulur.
Një shpjegim tjetër i mundshëm, të cilin avokatët e legalizimit duan ta vënë në dukje, është se shumica e shteteve amerikane ende e ndalojnë kanabisin.

Kjo tregonse sa e vështirë është të zhduket tregu i zi i kanabisit.

Kur dëgjon aktivistët e legalizimit në debatin suedez, ndonjëherë tingëllon sikur thjesht ata do të të këputnin gishtat e krimit.

Ua, kriminelëve të bandës do t’u hiqeshin të ardhurat pas legalizimit.

Por nuk është aq e thjeshtë.

Banda jo vetëm që do të ruante pushtetin mbi të gjithë tregun tjetër të drogës, por gjithashtu do të ruante një pjesë të konsiderueshme të tregut të kanabisit, i cili gjithashtu ka marrë një potencial të madh rritjeje.
▪️Ajo që ndodh pas legalizimit është se në vend të kësaj lindin dy tregje konkurruese.

Nëse shitja e miratuar nga shteti ka një çmim shumë të lartë, një përmbajtje shumë të ulët të substancës THC ose është shumë e vështirë për t’u marrë, tregu i zi mund të avancojë pozicionet e tij.


Rezultati është një lloj gare.

Industria e kanabisit ankohet për konkurrencë të pandershme kur ato janë nën presion nga rregulloret dhe taksat, ndërsa prodhuesit e paligjshëm kanë një dorë të lirë. Në Kanada, për shembull, industria lobon për një rritje të kufirit të THC, mundësi më të mëdha për marketing dhe taksa më të ulëta.

Argumentet për legalizimin pjesërisht ndryshojnë nga vendi në vend.

Në Gjermani, e cila po planifikon të prezantojë një lloj Konsum për kanabisin, flitet për nevojën e një “politike kanabisi moderne dhe të orientuar drejt shëndetit publik”.

Në Shtetet e Bashkuara, në vend të kësaj, çështja e drejtësisë sociale ka marrë një rol të spikatur.

Ndalimi i përdorimit të marijuanës është konsideruar se godet rëndë zezakët dhe pakicat e tjera në mënyrë disproporcionale.

Në Suedi thuhet se duhet ta lëmë mënjanë krimin e organizuar.

Pak flasin, për shembull, për mundësinë e të ardhurave të reja tatimore dhe mundësive të punësimit.

Por fakti që debati vazhdon edhe këtu është i natyrshëm dhe i mirëpritur.

Së fundmi, politikania e KD-së, Sara Skyttedal, shkoi në DN Debatt dhe mbrojti legalizimin e kanabisit në Suedi. Asnjë çështje nuk bën mirë të rrethohet nga ndalesat e mendimit dhe nëse argumentet për ruajtjen e kriminalizimit të sotëm të kanabisit janë të mira, ato sigurisht që mund të testohen në një debat të hapur.

Shifrat e reja nga Kanadaja tregojnë se të rinjtë nga mosha 16 deri në 19 vjeç mbeten në të njëjtin nivel të konsumit të kanabisit si para legalizimit në vitin 2018.

Pas një rritjeje në vitet e para, përdorimi ka rënë sërish. Përqindja që përdorin kanabis çdo ditë ose pothuajse çdo ditë është gjithashtu në një nivel të qëndrueshëm.

Kanadaja gjithashtu nuk ka parë ndonjë rritje të dukshme të numrit të psikozave dhe rasteve të skizofrenisë.

Nga ana tjetër, numri i personave që kërkojnë kujdes mjekësor urgjent është rritur, si dhe helmimet e fëmijëve të vegjël që hanë kanabis, për shembull, me “ëmbëlsirat”.


Në Shtetet e Bashkuara, një rritje prej 20 për qind e përdorimit të kanabisit është vërejtur në shtetet që e kanë legalizuar atë.

Në Kolorado, jo vetëm që janë më shumë njerëz që përdorin drogën, por gjithashtu po e bëjnë atë më shpesh se më parë.

Tani ka më shumë dyqane kanabisi sesa Starbucks dhe McDonald’s në shtet.

Përdorimi i kanabisit ndikon kryesisht në funksionet njohëse si kujtesa dhe të mësuarit.

Një studim i ri nga Instituti Karolinska sheh gjithashtu një lidhje me diagnozat psikiatrike.

Përdorimi i përditshëm i kanabisit me fuqi të lartë nënkupton një rritje të pesëfishtë të rrezikut të zhvillimit të psikozës.

Ka edhe studime që tregojnë një ulje të koeficientit të inteligjencës tek njerëzit që pinë kanabis çdo ditë për një kohë të gjatë, si dhe shfaqjen e dëmtimit të trurit të ngjashëm me demencën.

Është veçanërisht e rrezikshme për të rinjtë të pinë kanabis, sepse truri nuk ka pasur kohë të zhvillohet plotësisht.
Prandaj, e gjithë çështja zbret në peshimin e rreziqeve të ndryshme kundër njëri-tjetrit.

Suedia sot ka një përdorim të ulët të kanabisit në krahasim me shumicën e vendeve të tjera, megjithëse është rritur në grupmoshat më të reja. Sipas Autoritetit të Shëndetit Publik, përqindja e atyre që kanë përdorur kanabis në vitin e kaluar është rritur nga 1.6 për qind në 2.6 për qind midis 2006 dhe 2021.

Në Kanada, konsumi është afërsisht dhjetë herë më i lartë.
Edhe nëse përdorimi aktual i kanabisit ishte dy herë më i lartë se vlerësimi i Agjencisë së Shëndetit Publik, ne nuk jemi aspak afër situatës në Kanada apo Kolorado.

Zgjidhja për dekriminalizimin nuk do të ishte gjithashtu një opsion i mirë, pasi një reformë e tillë vetëm sa do të rriste kërkesën për mallrat e bandave. Atëherë është më e drejtë të shkosh deri në fund siç bën Gjermania dhe të legalizosh gjithçka, nga prodhimi te shitja dhe përdorimi.

Të ardhurat e zeza të bandës atëherë? Epo, mbeten një problem i madh, por qilimi vështirë se do të tërhiqej nga këto rrjete vetëm se u legalizua kanabisi.
Përveç kësaj, ka të ardhura të tjera që mund të merren plotësisht pa rrezik nga bandat, për shembull paratë nga mashtrimi i pleqve.

Suedia ka pasur mjaft eksperimente sociale në shkallë të gjerë dhe të nxituar. Ne nuk duhet të kalojmë mocionet për këtë reformë.

https://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/nej-sverige-ska-inte-legalisera-cannabis/

Nej, Sverige ska inte legalisera cannabis

KALIFORNIENPublicerad 23 dec 2022 kl 18.00

KD:s Europaparlamentariker Sara Skyttedal har ändrat sig och förespråkar nu en legalisering av cannabis.

Legalisering av cannabis har blivit en internationell trend. Näst på tur står Tyskland.

Sverige har haft nog med ogenomtänkta samhällsexperiment. Det är inte läge att legalisera cannabis.Dela

ANNA DAHLBERG krönikor /

I höstas granskade Los Angeles Times effekterna av legaliseringen av cannabis i Kalifornien 2016. Resultatet var minst sagt uppseendeväckande.

Den svarta marknaden har fullständigt exploderat och är ”många gånger större” än den legala. Satellitbilder som LA Times studerade visade att det går tio olagliga anläggningar på en licensierad i de mest odlingstäta delarna av delstaten.

Krisens omfattning är enorm, konstaterar tidningen, och beskriver hur de kriminella har etablerat tungt beväpnade läger. Polisen står i det närmaste maktlös.

Så här summerar tidningen sin granskning i en tweet: ”Kaliforniens cannabis-inititativ såldes in till väljarna med löftet att den legala marknaden skulle lamslå den illegala. I stället visar LA Times granskning att lagen orsakade en våg av illegal cannabis av en storlek som Kalifornien aldrig tidigare har bevittnat”.

Även i New York har man tappat kontrollen över utvecklingen efter att man legaliserade vuxenbruk av marijuana för ett år sedan. Den svarta marknaden blomstrar och illegal cannabis säljs numera mer eller mindre öppet på gatan och i restauranger och butiker.

Inte heller i drogliberala delstater som Oregon och Colorado har man lyckats få bukt med den svarta marknaden. Ett av problemen tycks vara att straffen för att befatta sig även med illegal cannabis sänktes i samband med legaliseringen. Riskerna på den svarta marknaden har således minskat. En annan möjlig förklaring, som legaliseringsförespråkare gärna framhåller, är att majoriteten av USA:s delstater fortfarande har förbud mot cannabis. 

I Kanada har man lyckats klart bättre, men även där är den illegala försäljningen högst livskraftig. Fyra år efter legaliseringen har de licensierade försäljarna tagit över drygt två tredjedelar av marknaden. Men eftersom den totala marknaden samtidigt har vuxit har de kriminella kunnat behålla ungefär hälften av sina forna intäkter.

Det visar hur svårt det är att utrota den svarta cannabismarknaden. När man lyssnar på legaliseringsaktivister i den svenska debatten låter det ibland som att det bara skulle vara att knäppa med fingrarna. Vips, så skulle de gängkriminella berövas sina inkomster efter en legalisering.

Men så enkelt är det inte. Gängen skulle inte bara ha kvar makten över hela den övriga narkotikamarknaden, utan också behålla en betydande del av cannabis-marknaden som dessutom har fått en stor tillväxtpotential.

Det som händer efter en legalisering är i stället att det uppstår två konkurrerande marknader. Om den statligt godkända försäljningen har ett för högt pris, en för låg halt av substansen THC eller är för svårtillgänglig kan den svarta marknaden flytta fram sina positioner. 

Följden blir ett slags kapplöpning. Cannabisindustrin klagar på oschysst konkurrens när de pressas av regelverk och skatter samtidigt som de illegala producenterna har fria händer. I Kanada lobbar branschen exempelvis för en höjning av THC-gränsen, större möjligheter till marknadsföring samt sänkta skatter. 

Hela idén om att en legalisering av cannabis en gång för alla skulle lösa problemet med den svarta marknaden är alltså feltänkt.

Ingen fråga mår bra av att omgärdas av tankeförbud, och om argumenten för att behålla dagens kriminalisering av cannabis är goda klarar de förstås att prövas i en öppen debatt.

Argumenten för en legalisering skiljer sig delvis åt från land till land. I Tyskland, som planerar att införa ett slags Konsum för cannabis, talas om behovet av en ”modern och folkhälsoorienterad cannabispolitik”. I USA har i stället frågan om social rättvisa fått en framträdande roll. Förbudet mot att bruka marijuana har ansetts slå oproportionerligt hårt mot svarta och andra minoriteter. 

I Sverige heter det att vi måste slå undan benen för den organiserade brottsligheten. Få pratar exempelvis om möjligheten till nya skatteintäkter och jobbtillfällen.

Men att debatten är i gång även här är både naturligt och välkommet. Nyligen gick KD-politikern Sara Skyttedal ut på DN Debatt och förordade en legalisering av cannabis i Sverige. Ingen fråga mår bra av att omgärdas av tankeförbud, och om argumenten för att behålla dagens kriminalisering av cannabis är goda klarar de förstås att prövas i en öppen debatt.

Kärnfrågan skulle kunna formuleras så här: Är de potentiella fördelarna med en legalisering – minskad svart marknad och ökad personlig frihet – värt de potentiella nackdelarna i form av ökade skador?

Om anhängarna kan sägas ha blivit tagna på sängen av den svarta marknadens motståndskraft verkar kritikerna ha hamnat på defensiven när det gäller den befarade hälsokatastrofen. Den tycks på det stora hela taget ha uteblivit så här långt.

Nya siffror från Kanada visar att ungdomar mellan 16 och 19 år ligger kvar på samma nivå av cannabiskonsumtion som före legaliseringen 2018. Efter en ökning under de första åren har bruket åter minskat. Även andelen som använder cannabis dagligen eller nästan dagligen ligger på en stabil nivå.

Kanada har heller inte noterat någon märkbar ökning av antalet psykoser och fall av schizofreni. Däremot har antalet personer som söker akut sjukvård ökat liksom förgiftningar av små barn som får i sig cannabis via exempelvis ”godis”.

I USA har man konstaterat en 20-procentig ökning av cannabisbruket i de delstater som har legaliserat. I Colorado är det inte bara fler som använder drogen, utan de gör det även oftare än tidigare. Det finns numera fler cannabisbutiker än Starbucks och McDonald’s i delstaten.

Cannabisanvändning påverkar framför allt kognitiva funktioner som minne och inlärning. En ny studie från Karolinska institutet ser även en koppling till psykiatriska diagnoser. Daglig användning av högpotent cannabis innebär en femfaldig ökning av risken för psykosutveckling. Det finns även studier som visar på en sänkning av intelligenskvoten bland personer som röker cannabis dagligen under lång tid liksom uppkomsten av demensliknande skador på hjärnan.

Hälsoriskerna tycks dock i hög grad kopplade till frekvensen i cannabisanvändningen liksom brukarens ålder. Det är särskilt farligt för unga att röka cannabis, eftersom hjärnan inte har hunnit växa färdigt. 

Hela frågan kokar därför ner till att väga olika risker mot varandra. Sverige har i dag ett lågt cannabisbruk jämfört med de flesta andra länder, även om det har ökat i de yngre åldersgrupperna. Enligt Folkhälsomyndigheten har andelen som har använt cannabis under det senaste året ökat från 1,6 procent till 2,6 procent mellan 2006 och 2021. I Kanada ligger konsumtionen ungefär tio gånger högre. 

Även om den verkliga cannabis-användningen skulle vara dubbelt så hög som Folkhälsomyndighetens uppskattning är vi alltså inte i närheten av situationen i Kanada eller Colorado.

Att i det läget dra i gång ett storskaligt legaliseringsexperiment framstår som ansvarslöst. Det finns fortfarande alldeles för stora oklarheter när det gäller utvecklingen av den svarta marknaden liksom av hälsoriskerna för befolkningen.

Det enda rimliga är att sitta still i båten och studera hur det går i länder som Kanada, Tyskland och USA.

Att nöja sig med en avkriminalisering vore heller inget bra alternativ, eftersom en sådan reform bara skulle öka efterfrågan på gängens varor. Då är det rakare att gå hela vägen som Tyskland gör och legalisera allt från produktion till försäljning och bruk.

Gängens svarta inkomster då? Jo, de förblir ett stort problem, men mattan skulle knappast dras undan för dessa nätverk bara för att cannabis legaliserades. Dessutom finns det andra inkomster som helt riskfritt skulle kunna plockas från gängen, exempelvis pengar från äldrebedrägerier.

Sverige har haft tillräckligt med storskaliga och överilade samhällsexperiment. Denna reform behöver vi inte gå i bräschen för

Lini një Përgjigje

Plotësoni më poshtë të dhënat tuaja ose klikoni mbi një nga ikonat për hyrje:

Stema e WordPress.com-it

Po komentoni duke përdorur llogarinë tuaj WordPress.com. Dilni /  Ndryshoje )

Foto Facebook-u

Po komentoni duke përdorur llogarinë tuaj Facebook. Dilni /  Ndryshoje )

Po lidhet me %s